~ EN BLOGG OM TING SOM LIGGER MITT HJÄRTA NÄRA OCH TILLTALAR MITT ÖGA; INREDNING OCH GAMLA SAKER - OCH FRAMFÖR ALLT: OM EN GÅRD SOM FUNNITS I SLÄKTEN I ÖVER ETT SEKEL OCH SOM FÖRHOPPNINGSVIS SNART SKALL BLI VÅRT HEM. ~ Elsa Matilda var min mormors syster, näst yngst av fem flickor. Elsa föddes samma år som familjens hus stod färdigt, 1910, och här levde hon hela sitt liv. Hon var en ganska anspråkslös dam, som jag anar att skulle ha förhållit sig synnerligen misstänksamt och avfärdande till att bli ”uthängd” på detta sätt. Likväl kändes valet av namn på min blogg självklart; 1910 ser såväl vårt hus som Elsa dagens ljus; 70 år senare föds jag, faktiskt samma datum som ”moster Elsa”, den 17 december, och efter ytterligare några decennier hoppas vi således snart kunna leva på gården där Elsa, hennes systrar och föräldrar gjorde sitt livsverk. Jag längtar tills cirkeln är sluten...

fredag 24 juli 2009

Fortsätter på temat "förfäder"...

Har gått på upptäcktsfärd i lite mer obekanta skrymslen och vrår hos oss, och till och med hittat saker jag aldrig tycker mig ha sett under min uppväxt, som denna större pigtittare. Vacker, inte sant? Blev två bilder på den, en med Elsa och en med Olivia(?)...ja, inom glas och ram, brukar man ju säga, men dessa gamla fotografier saknar ram. Istället har de fasettslipat glas, som gör dem, i mina ögon, bara vackrare än med den ståtligaste ram i världen. Fotografierna fick sällskap av en kär gammal vän; hör fortfarande Elsas röst, då jag frågar vad det är för något: "Lilla mjölkerskan!" Det är ett pris, gjutet i tenn(?), från mejeriandelslaget, som belöning för bra mjölk. Så var det förr.

Även denna stora inramade historia var halvt obekant för mig; ett "plakat" där två av "gammelmostrarna" gått med i "International Order of Good Templars", i mars 1927. Vadå "Good Templars", tänker jag först, och Googlar mig således fram till ett mer bekant begrepp, IOGT; en nykterhetsrörelse med ursprung i USA 1851, som kom till Sverige 1879 och därifrån sannolikt till Finland. För mig är begreppet bekant från historier från min fars "ungdom", då han arbetade för IOGT hemma i Norrland, Sverige. Så roligt hur "säcken knyts ihop"!
Observera också tavlans fina bilder för respektive världsdel!

Till sist en tavla på min morfar under hans militärtjänst-göring. Intressant detta hur man för hand målade färger på ett svartvitt fotografi...

3 kommentarer:

  1. Emil i Lönneberga gick ju med o GodTemplarna, el va på möte hos dem i alla fall :D

    SvaraRadera
  2. Javisst ja! :D Efter att han och griseknoen blivit fulla på jästa körsbär!

    SvaraRadera
  3. ...bara vi inte går samma öde till mötes här i huset; har några flaskor egentillverad körsbärssaft i kylskåpet..! ;P Fast åtgången torde nog vara så pass stor att vi inte hinner få någon ofrivillig fylla...

    SvaraRadera