(För)väntan

Vintern kom, som bekant, med ordentlig kyla och massvis med snö. Vi fick borrat för bergsvärmen innan den värsta köldknäppen och den mesta snön, men vi hann inte gräva och dra in värme och avlopp ända till huset. Detta torde således vara första vintern någonsin som vår hundraåring står kall... Av dessa anledningar har det stått ganska still på bygget, precis som här på bloggen... Vi väntar alltså på att kunna lägga igen golven, efter att allt är indraget. Alltså väntar vi på att snön ska smälta... Och så väntar vi på något varmare temperaturer för att våga oss på lite slutliga ytor där uppe... Pärlspont – 1 600 meter närmare bestämt – väntar i garaget på att bli innertak uppe på vinden. Bland annat. Klinkers till badrumsgolven är införskaffade. Men allra mest kliar målar- och tapetserarfingrarna..!

Men kanske dröjer inte våren så fruktansvärt länge till. Vi har haft så otroligt många fina vårvinterdagar på sistone – som lockat ut mej på lite åkturer i ”nya” bilen. Har kört på bekanta och obekanta vägar för att beundra gamla hus, större och mindre. Min vemodiga själ njuter av att se gamla, orörda hus, långt från närmaste bebyggelse. Samtidigt som jag blir glad då jag ser fint restaurerade hus, där livet fortsätter.

Genom skogarna från vår lilla plats på jorden kan man, längs krokiga vägar, ta sej till Laihela kommun. En väg förknippad med barndomens somrar och bilturer med en underbart stor mjukglass hägrande vid kiosken framför kyrkan. Eller också var målet, om hösten, hallonbuskarna nära det stora obebodda gamla huset. Och backarna längs vägen sen! De som åstadkommer små skräckblandade lycko-pirr i min mage då bilen susar ner för dem – ja, kanske inte lika mycket nu som då, men det hör liksom nästan till att försöka framkalla de där pirren, även såhär 20 år senare...

Nåväl, i Laihela finns alltså otroligt många gamla, fina – och stora! – österbottniska bondgårdar kvar. Tänkte visa lite bilder på dessa, som jag lånat från Ysikylät ry:s hemsida (http://rinnasto.page.tl/Laihia--s--rakennusperinne/index.htm). Vill ni se fler bilder gå in och bläddra där! Annars - njut av sommargrönskan på bilderna här! :)




Idag igen bjöds vi på så fint väder att sambon och jag körde ut mot skärgården här, närmare bestämt Replot och Vallgrund. Ingendera av oss hade tidigare – så vitt vi kan komma ihåg i alla fall – varit ut mot Bulleråsen och Granösunds fiskeläge. Väl där satte vi oss utanför ett båthus och njöt av tystnaden, den värmande solen och medhavd varm O’boy. Ahh, lycka! Rum att andas! Där fanns också ett litet hembygdsmuseum med flera byggnader som jag gärna tagit mej en närmare titt på, men snödrivorna var alltför höga. Här en bild därifrån i alla fall, plus en lånad från http://www.kulturarvinutid.hembygd.fi/museer/granosunds_fiskelage/.



Både små ”lillstugor” som denna och de pampiga gårdarna mer söderut i finska Österbotten är ju, på varsitt sätt, så vackra.

...så insöp vi alltså skärgårdsluften och lugnet, varpå vi satte oss i bilen igen...tillbaka mot en lägenhet i stan...suck.